”Jämställdhet i det tysta” – Nänänänä!

Jag hade egentligen tänkt att vänta med att dra igång bloggen till hemsidan är klar, men en artikel i dagens Svenska Dagbladet (nätupplagan) fick mig att tjuvstarta. På sätt och vis hamnar det här ämnet dessutom utanför vad jag egentligen har tänkt med sidan. Att diskutera modern politik är inte min grej, men jag vill ändå göra en kort kommentar (med facit i hand: den blev lång). I artikeln skriver Mats Alvesson, professor vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet om skepsis inför jämställdhetsarbete i form av (misstänkt) kvotering. I detta fall rör det Socialdemokraternas nya partitopp. Alvesson menar att misstanke om kvotering bidrar till att den person som tillsätts på en post alltid kommer att få bära med sig fördomen att hon blivit inkvoterad, vilket på sikt försvårar jämställdhetsarbetet.

Till viss del tycks invändningarna röra sättet som det hela gick till på. Jan Juholt annonserade att riksdagsgruppsledaren skulle bytas ut mot en kvinna men väntade sedan ett tag med att släppa namnet. Här kan finnas en logik i Alvessons resonemang, det håller jag med om. Men slutklämmen i artikeln får mig ändå att sätta kaffet i halsen:

”Bättre att bedriva jämställdhetsarbete i det tysta, fast då kammar man inte hem så mycket ifråga om den symbolpolitik som jämställdhet oftast handlar om.”

Och då slår jag bakut och det ordentligt! För mig är ett sådant uttalande provokativt. I det tysta? Var hade vi varit om jämställdhetsarbetet de senaste århundradena bedrivits i det tysta? Hade kvinnan ens haft rösträtt? Att tro att allt blir bättre bara man jobbar på är i mina ögon förvånande naivt. Tiina Rosenberg sade i en TV-intervju i samband med F!:s bildande (ungefär) att det man måste vara medveten om är att om jämställdhet skall uppnås så kommer vissa grupper att vinna och andra att förlora. Precis så är det. Och jag tvivlar på att majoriteten av de som har lämnar ifrån sig frivilligt.

På Tjejjouren i Lyckseles hemsida hittade jag en intressant sammanställning av årtal i svensk kvinnohistoria. Den talar ett tydligt språk. 1921 fick kvinnan allmän rösträtt i Sverige, det vet nog de flesta. Men att förbud mot våldtäkt inom äktenskapet inte kom förrän 1965 eller att lag mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen infördes 1991, det sätter kanske ännu mer perspektiv på det hela? Sedan vet jag inte om Alvessons kommentar att jämställdhet handlar om symbolpolitik är tänkt som en känga mot politikens retorik och PK-inställning eller… något annat. För mig är tanken, drömmen, målet jämställdhet livsförutsättningen. Jag tycker det är viktigt att öka andelen kvinnor på högre nivåer. Men det tycks inte ske av sig själv. Jag tror väldigt många kvinnor vet att vi måste vara bättre än mannen man konkurrerar mot för att vinna. Är det ok? Nej, inte på något sätt. Kommer det att ändra sig av sig självt för att vi jobbar på? Nej.

Än idag måste vi höja våra röster för att höras.

Annonser

5 kommentarer

Filed under Jämställdhet

5 responses to “”Jämställdhet i det tysta” – Nänänänä!

  1. Lena

    Kolla även upp hennes (Theresa Axner) skapelse Geek Woman Unite på fejjan. Angående ditt förslag på facebookaktivitet. Kanske kan det knytas till detta? Eller skapa något nytt.

  2. Lena

    Åhå. Ha det så trevligt på Orkney!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s